Igår var det precis 5v tills att jag ska börja jobba. Folk undrar hur det känns och det enda jag kan säga är att jag känner sorg över att det första året har gått och det har gått så fort. Det kommer aldrig tillbaka och det är det jag kommer sakna. Jag kommer sakna att ha så mkt tid för lilleman som jag har nu, att slippa väcka honom tidiga morgnar för att asa iväg till jobbet mm. mm. Jag vill kunna skydda honom från allt ont för alltid. Så känns det, men det är inte realistiskt och inte hälsosamt. Heh. Jag vet att världen inte funkar så och den är ju inte helt ond, han kommer träffa andra som får älska honom och han älska tillbaka, han kommer träffa vänner, upptäcka nya saker, leka, lära sig och bara vara sitt eget underbara jag. Även strax utanför mamma-höks vingar. Och jag, jag behöver komma tillbaka till mig själv också. Jag blir rastlös av att gå hemma och inte utmana mig själv. Saknar jobbet till viss del och det ska bli lika kul att komma tillbaka som det är tufft.

Jag försöker iaf att njuta så mkt som möjligt av dagarna nu och idag har det varit en riktigt bra dag (det var fö. igår med då vi träffades med mamma-barngruppen, mys!), vi har hängt med mican och lion;


Vi har varit ute och gått/lekt på lekplatsen


Pratat lite med en katt som var "lilla stör" och ville upp i vagnen, leka med min kamera, muckade med förbipasserande hundar mm.




Tränat mullorna












Plockat kastanjer, löv och röda bär till vårt höstarrangemang


Myst/sovit utomhus


Njutit av hösten




Såhär såg vår skatt ut :)


Pysslat




Sååå tjusigt! Hoppas ni njuter av det nu ikväll familjen! :)

Tack för idag peeps!